Münchausen lyfter!

Enligt sägnen skall Baron Münchausen ha gått ner sig i ett träsk och tagit sig upp genom att lyfta sig själv i håret. Nämnde man har ju även bemästrat konsten att flyga på en kanonkula.

Under dagarna 5 har jag och ett glatt gäng, bestående av 5 andra, likaledes unga, nybörjare gått en väldigt inspirerande flygarkurs hos Parabase i Vadstena i samarbete med Sky Adventures – Österlen. Vårt gäng (kallade Vadstena 07:3) skulle under denna vecka lära oss grunderna i hur man lyfter sig själv i håret med hjälp av en flygskärm!

Vi började tappert med ett par dagar i Vadstena. Lördagen var kanon. Vi lyckades gå igenom grunder, utrustningskunskap och se lite introduktionsfilmer som var högst inspirerande! Söndagen blev en heldag teori pga regn.

Så här glada var barnen över regnet. Men vi bestämde oss för att dra till det fagra Österlen där det utlovades bättre väder under måndag och tisdagen. Och så RÄTT det blev. Medan det spöregnade konstant i Östergötland passade vi på att bli hjältar på balansering (att få skärmen att stå rakt över huvudet på marken), backglidningsfantomer (knata upp för backen för att sedan stilla glida ner igen) och får våra elevlicenser utfärdade. Nedan bringas några klickbara bilder som inspiration för andra Skärmflygar-wannabees.

Vi startade vistelsen i Kåseberga med att få varsin tandemflygning på Hang-berget (Tack Pierre & Fritte!). När benen kändes lite tunga vid backglidningsövningarna vara det bara att ta fram lite hang-flygkänslor så studsade man glatt upp igen.

Pierre har teorilektion i det gröna. Ämnen såsom Flyglära, Meteorologi, Aerodynamik, Utrustning mm fick vi våra kunskaper upptrimmade i. Pärmen “Lär dig flyga Skärm” som SSFF givit ut är ett föredöme i trevlig lärobok med ett balanserat innehåll och en god layout – Big hands till alla som äras bör!

Ja, så här kan ett tandemekipage se ut i motljus.

Bara att lära sig att hålla reda på alla linor och tåtar var en utmaning. Sent höll vi på och man somnade gött kan jag lova. Vi bodde på det ädla Bed & Breakfast-haket Rapsbollen (a.k.a Åskbollen, Raps Balls och några andra ej helt rumsrena omskrivningar) Det var billigt, hög standard, kanonfrukost inklusive Qi Gong om man nu hade orkat upp i tid för det…

Balansering är alltså den ädla konsten att på marken hålla sin skärm i luften. Här visar Klas upp sina skillz. Ju bättre man är på marken – desto bättre pilot utlovas det.

När man väl fått balans på sin skärm och lyckats backa upp på kullen, vänder man sig om och börjar SPRINGA. Hej o hå – ju fortare desto bättre. Samtidigt som man skall hålla koll på att skärmen fortfarande är rakt bakom ovanför dig.

Dags att dingla ner för backen minsann. Här SonicBoomBoy som var en av de tre PPL-piloter från Linköpings Flygklubb som var med på kursen. På Sonics blogg kan man se lite andra bilder och reflektioner från kursen. Bakom springer instruktör Pierre och skriker – “Sväng till HÖÖÖGEERRRR” på klingande skånska såklart…

Även våra små övningskullar lyckades trycka upp vinden från havet så att man kunde “hanga”. Här demonstrerar instruktör Fritte i sin undersköna mambagröna Rebel-skärm tekniken för hang. Kullarna som även fick epitetet “Miscrosoftkullarna” från den kända bakgrundsbilden i M$ Windows.

Hela det glada gänget “Vadstena 07:3” tillsammans med instruktörerna Fritte och Pierre. Trötta, solbrända och flyglyckliga.

Som en liten avslutning infogas en YouTube-film där man kan få en liten aning om vad det är vi suktar efter. Jag siktar ju då på att framföra min skärm med en “Karlsson på Taket”-motor på ryggen. Men – You get the idea!

Vadan denna Münchausen då? Jo, Münchausen utdelades efter moget övervägande som mitt Skärmflygar-nickname av vår instruktör Fritte. Bara att gilla läget och öva på kanonkule-flygning…

Tailwinds!

/Robin

100-dollarsburgare

Vad får man för 100$ nuförtiden? Nästan ingenting ju… Men om man hostar upp 770:- per person får man på två man en tur till Skavsta Tur/Retur med jätteburgare och läsk.

Grundplanen var att vara manliga och flyga med på klubbutflykten till Stegeborg och äta helgrillat vildssvin. Men vädrets makter tvingade oss att avboka den utflykten även om jag nog anser att Vi hade tagit oss ner på localizer:n till Stegeborg:

Vad praoeleven på KSAK hade rökt när han byggde detta kort kan man ju fråga sig. Men men – to err is human. Och lite skoj blev det ju allt!

Nej istället stämde vi av, i en sedan länge önskad tur, mot Skavsta för att inmundiga deras beryktade Burgare. I sann amerikansk anda finns det ett flygarsällskap som sammanställt flygutflyktsmål med restaurangrecensioner i en bok som heter just “100 dollar hamburger” Med hänvisning till att hyran av planet kan dra iväg lite mer än vad själva burgaren gör. Nu har ju Skavsta Ryanair-anpassade hutlösa priser – men med dagens bränslepriser är det ändå själva flygresan som svider mest i plånboken.

En genialiskt lyckad Localizer approach av Steewoo som behövde IFR-träna.

En smaskig burgare…

Och till det en Zingo (för övrigt en hysteriskt kul svensk film) och som trivia kan man nämna att den gigantiska floppen Chokladzingo hade premiär det ystra året 1973. En god årgång!

Istället för en massa bilder och text i denna post hänvisar jag till ett litet galleri med medföljande one-liners: http://lionbullet.com/flyg/100dollar/

Tailwinds!

/Robin

Håhå Hilton

Semestern börjar flygmässigt på ett anmärkningsvärt bra sätt! Micke som just varit på sitt livs äventyr i USA ringer och vill få en ståndsmässig avslutning på äventyret genom att vi åker med SE-IUD till Säve/ESGP och han får ratta hem kärran. Ryanair beräknas landa vid 18-snåret så jag och Steewoo kastar oss iväg vid halv fem från SAAB/ESSL.

Vädret ser lite lurigt ut med en del stråk med Cb-aktivitet och en, inte så attraktiv, tråglinje över Danmark på väg in över Skåne och Småland. Men en snabb telefonkoll med metrologen lugnar oss innan vi ger oss iväg. Det visar sig helt rätt – Vi åker in och ur lite roliga “blomkålsdolmar” men det är bara lämplig träning i IMC-hantering av planet.

Vad är det då för äventyr unge herrn har återkommit från? Jo en hel vecka på gammelgubben Barron Hiltons ranch! En väldigt känd vecka bland segelflygare. För oss andra som vill ha lite bakgrundsinformation kan man titta in på http://www.barronhiltoncup.com. Det är alltså en av Mickes goda segelflygvänner som vunnit denna vecka och bjudit med sin segelflygarkompis på resa.

Fadern och sonen… Barron är en hängiven flygentusiast och ballongflygtävlingarna avlöser varandra. Micke och Hilton släpps upp ungefär samtidigt som Paris Hilton släpps ut…

När man inte ville balonga runt sig kunde de avnjuta en tur i en flygande husbåt. En Sikorsky S-38B i prima skick.

I Nevada är termiken ganska väl lämpad för segelflyg och med ett 20-tal segelkärror på “grid:en” och ett par kullar och berg som avstampsplatser var det relativt okomplicerat att kurva upp sig till 22 000 fot…

Ballongtävlingarna brukade innehålla moment som att åka och släppa en bönpåse på en bestämd punkt för att sedan åka tillbaka(!) därifrån man kom vilket gav extrapoäng. Extra extrapoäng om man lyckades göra splash-n-dash i dammen på vägen – dvs sänka ner och blöta korgbotten i vattnet för att sedan ballonga vidare… Notera “Paris” motivet!

Nåväl, åter till Sverige och mitt och Steve W:s flygäventyr över den svenska kontinenten.

Här följer en kavalkad av gulliga porrbilder av flygkategori.

oooooohhhhhh….

aaaaahhhhhaaa….

Tornande Cumulus av denna sort är oftast väldigt harmlösa, men underhållande att flyga genom. Ungefär som nyckelpigorna på Liseberg… ungefär.

Här sätter vi ner klackarna på Säve likt som så mången pilot före oss.

Väl framme passar vi på att besöka kafeterian och inmundiga Norra Europas Största Kanelbulle. Ja, dra mig baklänges – ända in i fågelholken vad den var stor! Till bilden hör sidoinformation om att jag har ganska stora nävar.

Micke satte sig vid spakarna och ganska snart efter start fick vi “Cleared direct Linköping” så det var bara att ge sig in i de där vita dolmarna igen!

Visingsö/ESSI ligger ungefär på sträckan och när det inte regnat så enormt mycket kan man lämpligen bege sig dit på bad/grill-utflykt. Jag summerar just nu till 208.1 flygtimmar och har, hör och häpna, ännu inte satt ner hjulen där – men i sommar skall det ske. Notera – semestern har just börjat.

Vad är väl en vecka på Hiltons ranch – mot att få spaka en Piper Archer II?

Våra kära vänner Jerker & Ida har skaffat sig ett litet slott utanför Vikingstad och då vi fick flyga in över denna punkt på väg mot SAAB passade vi flygledes på att se ner lite på dem.

Förresten skådade vi Kustbevakningens Casa på parkeringsplatsen bredvid vår på Säve. Man säger att skönhet kommer inifrån och det blir “case closed” på den bevisningen med de orden, i kombination med bilden ovan, samt faktumet att KBV nu anställt Ellebelle som flygare (om än iofs inte på plantypen ovan).

Tailwinds!

/Robin

Leipzig

I brist på dagsfärska flygskrönor och andra storartade raljerande Biggles-äventyrshistorier postar jag här lite information och bilder från en jobbutflykt till Leipzig (EDDP) i sydöstra (nåja) Tyskland som Micke och jag gjorde förra hösten.

Vi lastade in oss med våra fina Instrument-behörigheter i den av klubben nyinköpta Mooneyn SE-LBV och satte kurs mot södern tidigt på morgonen. En liten nätt tretimmars-tripp när man tillryggalägger 150 nautiska mil per timme (knop då…). Hade vi försökt ta oss dit med reguljärflyget hade vi behövt ägna 1 resdag dit och 1 resdag hem. Nu lyckades vi gå på två dagars mässa och bara vara hemifrån i två dagar.

På väg över den tyska slätten noterade vi detta gigantiska golf-etablisemang. Notera den cirkulära driving-range de anlagt i mitten. Dagens tips: Slå ej för långa eller sneda slag!

Snart skymtade vi bergen men det var dags att bromsa klart mycket tidigare innan vi kom dit.

Micke gör såklart en noggrann approach briefing eftersom vi nalkar oss en främmande flygplats med tysk precision (…and we didn’t mention the war!).

Kort final och “Gear is really really down!”. Det finns ju två kategorier av piloter – de som landat med stället uppe och de som kommer att göra det. 😮

För er information finns det 10 kategorier av människor. De som förstår binära tal – och de som inte gör det.

Feta feta kärror fick vi parkera bredvid. Jag antar att de var i tyskland och handlade billig svensk öl. Notera det fyrdubbla noshjulet!

Appropå fet parkering låter jag denna bild tala för sig själv. Tystnad kan ju iofs också vara politiskt inkorrekt och dessutom säger ju en bild mer än… – hur många ord var det nu?

På väg hemåt i kvällningen på flygnivå 80 och “Look – No hands!” En autopilot med höjdhållning skall jag ha i min nästa bil – Yes sirr’ re!

Vi lägger oss mellan två molnlager och glimrar till med Ice Light på vingframkanten för att få en stämningsfull bild som sammanfattar en tveklöst minnesvärd flygning till fjärran land.

Kan tillägga att Micke bad om en smygarlandning på ESSL med tanke på den något ömtåliga lasten – Personalen på Leipzig flygplats nickade förstående när vi bar våra kassar till planet och sa att vi skulle hem till Sverige.

Tailwinds!

/Robin

Se upp!!!

Där ovan utspelar sig dagligen ett gratis skådespel vare sig man vill eller ej. Midsommar regnade det flitigt men på kvällningen på midsommardagen uppträdde två Nikon-moments (bilder klickbara).

Åt ena hållet skådar man ett sprudlande ISOL Cumulunimbus som sjunger på sin sista vers…

och åt andra hållet ett ensamt Cumulus som rider mot solnedgången och lämnar natthimlen blank.

Tailwinds!

/Robin

Gripen av Gripen

Att ha en kontorsplats med fönster som vätter mot Malmen/ESCF kan vara lite distraherande på arbetstid. Speciellt när svenska flygvapnet tar fram det spetsigaste de har och ger piloten fria spakar. Då kan man avnjuta rygghårsresande skådespel. Kanske var det för att verifiera senaste modifieringen av raketstolshandtaget?

Gripen vräker sig fram över trädtopparna.

Dags att lägga sig inverterat och sniffa över banan (OBS – inte sniffa på en banan!).

Sen kommer den bejublade demonstrationen av långsamflygning där alfa-vinkeln får ner hastigheten så till den milda grad, att det på sin höjd kan krävas förarbehörighet för (en aning trimmad) EU-moped för att framföra fordonet.

Ett plan som är mer känt för sina _höga_ hastigheter är jänkarnas SR-71 Blackbird. Ett bedårande vackert plan som nu ryktesmässigt ser ut att få en uppföljare.

Där behövs ingen medvind när de rusar fram i Mach 3.3…

Tailwinds!

/Robin

I am so smart, S M R T!!!

Nationaldagen behövde firas på bästa sätt och vad passar bättre än att flyga lite. Dessutom bitvis över internationellt vatten! 🙂

Som Peo redan recenserat var denna utflykt initierad av unge herr Steewoo som plötsligt stannar upp under klargöringen av vår Mooney SE-LBV, sniffar på den ljumma luften, lyfter blicken mot den klarblå skyn och teatraliskt utbrister – “Jag är ett Geni!!!” Iklädd svart kavaj och långbyxor fick han sedan under resten av dagen beröm för det vackra vädret men tillika bekymrande gliringar kring faktumet “det finns inga dåliga kläder – bara dåliga flygväder”.

Om man inte tittat sig nöjd på Peo’s fina Canon-bilder går det att se en kompletterande samling Nikon-bilder på denna sida!

Lite smakprov kanske?

Vi noterar även följande diskussion mellan flygledare och Steewoo strax utanför kusten:

– Sigurd Bertil Viktor, Vad är er nuvarande postition?

– Ehh… Ehh… *försöker desperat inse en bra referens* och klämmer ur sig: Ett par nautiska mil ut i vattnet, Bertil Viktor

– Ehh… Jag hoppas att ni fortfarande håller er i luften… 🙂

Tailwinds!

/Robin

Billiga barn

Imorgon är planen att krypa in i SE-LBV för en utflykt över östra svea rike! Peo kör första sträckan till Skavsta. Stewoo kör oss till Visby och jag får navigera hem oss till Linköping igen med två öl-smuttande pax i planet. Vädret ser inte ut att erbjuda några moln, så vi får väl öva på branta svängar och buntningar på vägen istället.

Många fina bilder tänker jag ta i alla fall!

Idag kunde Busfarbror Robin inte låta bli att smyga fram med bläckpennan på anslagstavlan på ICA 😀

Tailwinds!

/Robin

5 besvikna besökare

På den plats där jag publicerar denna flog finns en rolig statistikfunktion som berättar vad folk har sökt på för att hitta hit. Jag delar generöst ut 5 spänn för minen på de intet ont anande cybersurfare som i sin sökmotor knappat in följande sökord och hamnat här på floggen!

Here you go… Välkommen tillbaka.

Tailwinds!

/Robin

Beware of Prop

Även när man inte själv sitter bakom flygspakarna kan det vara intressant att titta ut genom rutan och bedöma om det hade varit läge att själv ge sig ut i vädret.

Ett litet hopp från CPH-LPI/ESSL i en Fokker 50 bjöd på en bedårande utsikt över må(l)nlandskapet och hade varit en utmärkt miljö för lite IFR-flygande (klicka för större). Man kan notera den spännande “lageruppdelade” strukturen. De så kallade LYR på metrolog-lingo.

När jag kom hem var det bara att ge sig inhttp://www.lfv.se/map.asp för att få metrologernas uppfattning av världsläget och konstatera att de minsann tyckte att det såg flygbart ut de med.

Inte ofta när man åker jetplan och läser “Safety On Board”-kort får man varning för Jet-motorn när man kliver ur efter nödlandning. Men på propellerförsedda kärror är det tydligen säkrast att varna! Tips till Linn… 😉

Tailwinds!

/Robin

flyger och far