Ponnyridning

Nej, en vanlig ponny med 1 ynka hästkraft sätter jag mig inte på. Däremot bjöd Motala FK på provsittning av deras Piper “Ponny” Pawnee som de med 235 hästkrafter drar upp segelflygplan med. Som ser ut så här i sin ful(l)a flärd:

Jag hade sammankallat till fikamöte på denna klubb eftersom Magnus skulle hissa upp hoppare från Linköpings Fallskärmsklubb hela dagen.

Här har Peo fångat mig när jag skrider fram över nejden med en kanna nybryggt, efter att ha filmat Stewoo:s fina kortfältslandning med SE-KMH.

Peo, Stewo och jag kidnappade Magnus medan hoppkärran tankades. Vi hade blivit inbjudna av Ina att sitta på hoppmattan. Det är typ som att bli bjuden att sitta i finsoffan när grannen bjuder på kalas. 🙂

Magnus klunkade kaffe och på andra sidan gräsmattan stod otåliga hoppare och trummade med fingrarna på sina automatiska nödskärmsutlösare…


Ina och Mårten sätter två finfina landningar “inne”. Det är alltså “inne” bland hus, plan och människor. Om man inte är så välutbildad blir man förvisad att sätta sin landning “ute”. Det är alltså i “hoppgropen” – ett öppet fält några hundra meter bort. Om man är helt obildad kan man råka göra en s.k. “utelanding”. Extra fin krydda på kompisarnas syrliga kommentarer blir det såklart om man dessutom då råkar fastna på nån trädkvist eller husgavel.

Tailwinds!

/Robin

Comments are closed.