Category Archives: LFK

Flygklubben Flyger In!

I maj ordnade flygklubben under ordnade former o i ett fantastiskt väder ett så kallat Fly In som jag redan tidigare kommenterat på denna flog. Nu har jag “digitalframkallat” ett par bilder till från denna strålande dag:

Den av veteranföreningen renoverade B17 gjorde en ljudlig uppvisning
Den av veteranföreningen renoverade B17 gjorde en ljudlig uppvisning
//julietoscar.blogg.se plockar upp reklamsläp
Backarp och Josefin http://julietoscar.blogg.se plockar upp reklamsläp
Yes - där satt den. FLYGKLUBBEN 75 ÅR
Yes - där satt den. "FLYGKLUBBEN 75 ÅR"
En Gyrokopter på besök på SAAB/ESSL
En Gyrokopter på besök på SAAB/ESSL
Uppvisning av Magnus Lundell i Vampire
Uppvisning av Magnus Lundell i Vampire
Stort intresse för miniatyrflygning
Stort intresse för liten flygning
Nope - storleken har ingen betydelse Toms nyköpta Cri-Cri.
Nope - storleken har ingen betydelse. Toms nyköpta Cri-Cri.
en går för - Makalös uppvisning!
Tobias visar vad Pitts:en går för - Makalös uppvisning!
//linn.blogg.se/
Slutligen ett foto shoot-out mot sveriges Flog-drottning Linn

Länkar:

Tailwinds!

/Robin

Barkarby per M20J

En vacker dag i våras fick Micke och jag möjlighet att susa upp till Barkarby. Detta fina flygfält under nerläggning. Några bilder fångades av undertecknad på vägen och presenteras här…

Micke lägger an för start med SE-LBV mot ESKB.

Livet ovan molnen.

Livet under molnen.

Flygklubbens lilla fartfyllda pärla!

Jag förbereder “kontoret” inför start.

Lite “cloud hunting” på väg hem.

Lyckliga piloter i solnedgång!

Tailwinds!

/Robin

Visingsö Live

Sitter på en solstol på Visingsö. Hör och häpna – första gången på 5 år med flygcert jag kommit flygvägen till denna lilla pärla i Vätterns mitt.

Fredric körde oss hit. Stefan kör oss hem. Jag sitter bak och fotograferar och njuter av turen. Efter en dag i gruvan återhämtar man snabbt krafterna här i lugnet. Att sen maten består av en sallad från McD kommer att snabbt läggas till handlingarna. Här skall man ha med sig grill och gottis!

Tailwinds!

/Robin

LFK 75 – Fly In

Linköpings Flygklubb firar 75 år i livet. Denna helg hade entusiastiska medlemmar städat, dekorerat, arrangerat, bjudit in och piffat till ett Fly In. Min kamera fylldes med roliga bilder från flyguppvisningar och annat och jag tänker ägna kommande vecka åt att posta en bild per dag. Tills vidare presenterar jag Tobias lilla Ground Flat Spin efter det makalösa Avance-pass han erbjöd i Pittsen SE-LYX:

Bland attraktionerna kunde man bland annat se undertecknad springa runt med en Paramotor på ryggen för att demonstrera en effektiv form av mänsklig tyngdlöshet. Något som även satte avtryck i Corren som var där och skrev en artikel samt lyckades fånga till och med två bilder som publicerades på Corren.se:

Man kan väl lugnt säga att det denna gång var som att dra folk till sig likt sockerbitar kring en fluga…

Tailwinds!

/Robin

Brant PC-kontrollant

Jo det händer sig en gång per år att man prövas. Man prövas i konsten att flyga enligt instrumentflygregler. Förra året kom jag ner helskinnad efter en flygtur med Sture. Detta år var det Olle som fick äran att kontrollera mig. För att piffa upp tillställningen en smula bjöd jag även in Fredric att åka med i baksätet för att se hur slipstenarna skall dras i SE-KIT samt om möjligt inspireras att dra igång sin IR-utbildning.

Innan själva flygningen påbörjades fick jag redovisa en full färdplanering med en Mooney M20J ner till Rotterdam (EHRD) för att se hur jag hanterade vindar, väder och planeringskunskap. Med alla tillgängliga hjälpmedel tillåtna, var det ju inte så speciellt utmanande – men ändå nyttigt att se att man var i trim.

Det var en vacker afton med lite TCU på mellanhög höjd. En skur här – en skur där. På vår höjd var det dock klar och fin sikt så ett utklippt liggunderlag fästes innan start i min vindruta. Det vill säga Olles favorittrick med Nollsiktsstart skulle bli steg ett i kontrollen. Satte av i full galopp utan att darra på manschetten och släppte marken vid 60 knop.

Första anhalt blev en ILS DME på bana 09 i Norrköping. Ingen dröminflygning direkt – men ner hade vi kommit – i en hel bit. Bara att ta sig samman och hoppa på nästa anhalt. En standardprocedur benämnd NDB 27. Inga problem. Satt som smäck! Dags att ge sig åter mot Linköping för en ILS bana 11…

Vad tar man sig till på väg hem då? Gott om tid och på 3500 fots höjd begär Olle utrymme från Östgöta Control att göra lite Aerial Work. I Olles fall betyder detta såklart branta svängar (fortfarande med liggunderlag i vindrutan). Beordrades en 360-graders sväng åt vänster och sedan direkt över i 360 grader åt höger. Och brant i det här fallet börjar inte räknas förrän man ligger och drar 2G i 60 graders lutning. Det var bara att gasa på – limma mittpunkten på horisontgyrot dead center och hugga i.

Nu sker en smått religiös händelse i mitt liv. Höjdmätaren stelnade på 3500 fot, likt stela getter! Den vägrade röra sig och jag har nog inte hållit höjden bättre ens i planflykt. Fredric i baksits snurrade med friskt och jag flög som i trans.

Det var så magiskt att Olle med ett nöjt leende spontant utbrast: “Det var tamefan de bästa branta svängarna jag sett sen jag kom till Linköping!”. Och nu är det ingen duvunge-lärare vi pratar om här! 🙂

Tailwinds!

/Robin

Kustpilen

Kustpilen är väl ett dumt namn på ett tåg. En pil flyger ju. Inte ålar sig på ett spår… När Fredric lockade med att jag skulle få sitta som FO på flyg till ESSW/Västervik kunde jag inte säga nej. Det var rätt disigt och skulle bli en bra övning på navigation VFR längs den småländska skogen.

Vi befann oss båda på städdag på LFK inför 75-årsjubileet och jag hade precis glufsat i mig 1 kg kalvdans med grädde och sylt signerad Gert. Bara att snöra på sig headset på blåstället och hoppa in!

Inflygningen sker mycket vackert över en sjö och förutom en ensam MC-förare som övade slalom så var det helt lugnt på Västervik Intl.

Fredric sätter med van hand ner SE-IUD på bana 15 under i stort sett vindstilla omständigheter.

Denna nytvättade och nyvaxade lilla pärla var det vi pilade oss ner till kusten med. 12 mantimmar hade Sture A och Gert lagt ner på att få den hal som en ål – och vi vet inte om det var någon sorts flyg-placebo som slog till, men den kändes lite spetsigare än normalt. Om sen hjulkåporna trillar på lär vi vinna några knop extra till!

Uppställning i uppförsbacken på bana 33 för hemfärd mot Linköping igen. Vi tuffade hemåt på 15-1800 fot och efter ett tag kändes det ganska angenämt att navigera efter små sjöar och kraftledningsgator. Även Erik P hörde vi i luften som desperat försökte komma upp i de högre höjderna med SE-FXB full med vårgalna och hoppsugna fallskärmshoppare.

Kustpil?!? Blaha blaha…..

Tailwinds!

/Robin

Urban David Sniffar

Knappt hade röken skingrat sig efter kryssets lågsniff förrän det plingade till igen. Erik var på väg in från Motala med passagerare i SE-IUD och kommer passera rakt över taket. Ja, det var ju bara att dra upp radion igen och dirigera fram honom med.

Slickar taket och kör slalom mellan de nyklippta äppelgrenarna. Det var ett smärre Fly-In i Björkeberg ikväll. Även SE-LCU passade på att smeka sig över taket. Snart fyller LFK 75 år – då blir det Fly-In på riktigt

Tailwinds!

/Robin

Krysset Sniffar

Peo med pilotkollega hade destination en gård utanför Älvestad. En av ut/inpasseringspunkterna till SAAB kontrollzon – tillika en kyrka jag ser när jag tittar ut genom fönstret när jag rakar mig. Sagt och gjort. Vi synkade tid och position. Återigen fick jag nytta av min bärbara radiotransceiver och kunde tjata med de där uppe på 123.45MHz.

Med markägarens och SAAB-tornets tillstånd snurrade marklund runt fort björkeberg på låg höjd i något sorts landningsvarv. Dessutom inklusive en störtbombning efter påhejat “lägre lägre!!!” från marken.

Nedan följer ett par bilder från marken på marklund:

Och vad jag vet så har de inte landat än!

Tailwinds!

/Robin

Kollisionskurs

I dagens flygning fick man uppleva både det ena och andra. Det börjar på ett härligt sätt med att ett spetsnosigt Gripen-plan sätter ner hjulen på banan inför lite uppvisningsträning.

Flygvapnet har ju begränsat uppvisningsbudgeten till ett minimum, så att få sitta på första parkett när 39:an swishar runt måste ses som ett privilegium – även om min start med PA28:an SE-KMH inte kändes så muskulös.

Dessutom fick jag för första gången beskåda KLM-planet som numer trafikerar Linköping från Amsterdam.

När jag ställde upp bana 11 med kommentaren till tornet “Ja, jag har ju sett Gripen-piloten visa hur man skall flyga häröver!” fick jag från tornet svaret. “Ja, och jag förväntar mig inget mindre!”.

Plattan i mattan mot Skavsta för att hämta en kompis som landat och inte ville vänta 3 timmar på bussen till Linköping.

När jag närmar mig Skavsta/ESKN får jag klart inflygning bana 34. Det är tvärbanan som oftast inte används av Ryan och de andra grabbarna. Det visar sig dock att de använder den för att taxa. Mitt på banan – öga mot öga med min inflygning rullar en Boeing 737 mot plattan.

Tornet ropar: “S-MH, Förvänta dig en sen landningsklarering. Har ett plan på banan. Om 10 sekunder skall det var ok.”

Men Ryan-piloten leker chicken race och segar sig fram över banan… Jag fortsätter in mot tröskeln på en normal landningsplané och till slut känns som jag i stort sett ser kapten i vitögat. Jag ligger på 100 fot och inser att det nog bäst är bäst att gasa lite och angöra en inflyttad tröskel.

Tornet till Ryan: “Ryanair 9502, You will have an aircraft overflying”

Ryanpiloten med en tydlig brittisk accent: “NO SHIT!

Tailwinds!

/Robin