All posts by Robin von Post

[T+1] Åre 2009

Dag 1 uppe i Åre. Vädret är fint men det väntas ett frontsystem under dagen. Så dagen ägnas åt att inspektera materiel och balansera för att bli stabila i vårt skärmhanterande.

Stadig frukost

En stadig lunch börjar med havregrynsgröt och äppelmos.

Utsikt från vår veranda

Detta är utsikten från vår veranda. Jag tänker inte klaga. Absolut inte.

Balanserings-spinn

Balansering på Åre-sjön. Goooott om plats.

Parawaiting

I utrustningen ingår praktiskt nog en vilostol.

Bert Glad

Bert har balanserat till andra sidan sjön. Klockrent!

Instructor

Mr Cool – Frithjof instruerar och inspekterar.

Lasse inspekterar glidarbacke

Efter lunch letade vi backar för att kunna back-glida. Tyvärr var det lite ojämn vind och dessutom från fel håll. Lasse skrämmer bort rådjur.

Ompackning av min nödskärm

Framåt småtimmarna var det dags för årets ompackning av min nödskärm. Fortfarande i god kondition.

Kvällsmat

Pastan glider ner i band…

Uffe Fåret o Sune

Uffe, Fåret & Sune på After-Flight på “Black Sheep”. Vem som är vem? Ingen aning. 🙂

Tailwinds!
/Robin

[T-0] Åre 2009

Veckoutflyktens första dag tillbringas från arla morgon i turistbuss. Närmare bestämt 11 timmars körning plus 1 timmas lunch innan vi anländer till boendet strax intill Olympialiften i Åre. Nedan följer en liten bildkavalkad från dagen.

Det _skall_ få plats!

Det skall få plats!

Reiseleiter Frithjof

Frithjof Reiseleiter

Dragon Gate - Sunkbuffé

Slukar en suuunk-buffé på Dragon Gate strax utanför Gävle.

Kaffemaskinen gick varm

Kaffemaskinen gick het

Vissa tog grädde och annat i kaffet

Vissa tog grädde och annat i kaffet

Fritte hade butiken med sig - sålde elvärmda handskar

Aldrig mer skall vi behöva få stelfrusna fingrar. Elvärmda handskar is the sh*t!

Alltid uppkopplad

Ingen match att smälta 11 timmar i buss när man har sin Macbook och rådlöst nät för fulla muggar.

Summering av första dagen

I rum 306 summeras dagens intryck. Imorrn kl 10 blir det briefing och materialöversyn. Sedan siktar vi på att inspektera start- och landningsplatser.

Tailwinds!
/Robin

[T-1] Åre 2009

Laddar för en veckas skärmflygning, skidåkning och gott sällskap av Vadstena Skärmflygklubb som åker till Åre denna vecka före påsk 2009.

RvP-Privat-20090328-5417

Tur att vi har hyrt sprillans ny turistbuss via Stångåbuss. Denna bild illustrerar en fraktion av packningen som undertecknad medför till fjälls. Även en Paramotor får plats i bussens mage.

Tailwinds!
/Robin

Isby- & Visby-flyg

Det byggs flygfält på Sätrasjön av glada entusiaster. Jag och F/O ML åkte dit i grön Volvo för att, om möjligt, bidra med en hjälpande hand. Dessvärre var vi lite för sent ute och hela banan var i stor sett rest, vid vår ankomst till Sätravallen. Så vi ägnade oss mest åt dokumentation – jag får dock se mig besegrad av Canon-mannen och ber att få hänvisa till dennes bilder på den baltiska flogen

RvP-LFK-20090306-4637
Sture har precis landat och godkänt fältet som landningsplats för klubbens plan.

Rejält kall om fötterna blev man i alla fall. Det för osökt tankarna in på sommarens planering. Den fina gamla traditionen med flygning till Visby har nu bedrivits både 2007 och 2008. Några aptitretarbilder från 2008 får bli lagom, såhär i snöfallet:

RvP-Visby-20080605-4769
Maria, Julia & Tiina laddade till tänderna med västar o headset
RvP-Visby-20080605-4773
32 minuter tills GPS:en tycker att vi skall vara framme i Visby
 RvP-Visby-20080606-4826
Planet är nattat på ESSV
RvP-Visby-20080606-4833
Även SE-LBV fick se solen gå upp över det flacka och karga landskapet
RvP-Visby-20080606-4862
Det blå i svenska flaggan är östersjön. Det gula i korset är saffranspannkaka
RvP-Visby-20080606-4894
Allt har ett slut - utom falukorven som inte har någon

Avslutningsvis en bild från sjön igen….
 

Mats bygger om Gerts Opel till en Lada....Nej en VAZ!!!
Mats bygger om Gerts Opel till en Lada....Nej en VAZ!!!

Tailwinds!

/Robin

Cake or Death?

Ibland ställs man inför val och ibland söker man upp dem. Inför ett uppdrag på Arlandia/ESSA hade det åt Mikael och Undertecknad bokats rum på Radisson SAS. Men efter att i förväg ha anlänt och inspekterat omgivningen bestämde jag i enväldig majestät att rösta ner de två rummen här:

Alternativet...

För med handen på hjärtat... Vem skulle inte hellre ta in i sviten i cockpit ett stenkast bort på följande pensionat:

Jumbo Hostel

Det kändes på något sätt som ett val mellan Cake or Death… För er som inte hört talas om denna nyöppnade flygnörd-lokal kan jag rekommendera ett besök på deras hemsida Jumbo Hostel eller en titt på detta lilla reportage:

…eller varför inte se senaste nytt från DN: http://webbtv.dn.se/

Där ovan skall vi bo!

Ovan där! En strandad jumbo som slagit upp portarna i mitten av januari i år. Det visar sig att de bara haft 7 gäster i vårt rum före oss. Vi pratar nu om två piloters bild av ett förstklassigt boende – dessutom med en kostnadsneutral lösning i förhållande till Radisson.

El-sängar och platt-TV i Sviten i Cock-pit

Vi installerade oss i varsin slaf – Det är första gången jag ligger bekvämt på ett flygplan. Platt-TV, elmanövrerade sängar, så mycket gratis internet man orkar  samt ett Hobbit-anpassat dusch/toa-utryme ingick. Även om det inte behövdes någon direkt övertalningskampanj lät jag Micke sova “Kapten” som tröst för att han slapp sova på Radisson…

Vissa reglage var kvar

De klassiska reglagen, switcharna och styrorganen var fortfarande installerade. Apropå trottel-kvadranten kommer de fyra motorerna att återinstalleras till sommaren och då är det möjlighet att även sova i en av dessa. Behöver jag tillägga “Hobbit”-size även här. Men varför inte sova skavfötters i en jumbomotor i sommar? Vilket drag!

Fiket

Ett gemensamt utrymme under cockpit där man kan värma mat i mikro och förtära enklare cafévaror. Planen på planet är att erbjuda utomhusservering på vingen. Luftis hade tydligen haft synpunkter på att det skulle vara vingen som vätter bort från Arlanda – för att inte chocka anländande piloter med fikagäster på vingarna till höger och vänster.

Micke som liggande Kapten

Som sagt var Micke inte svår att övertala när det bjöds på utsikt över flygfältsrörselser på första parkett. Även om vi inte rörde oss mer än de eldrivna sängarna tillät. En sen natt i glada vänners lag lägger vi dock till flygplanshandlingarna.

Robban i First Class

Robban som hade bokat de första Radisson-rummen fick äran att komma tillbaka till receptionen och förkunna att två av de tre bokade gästerna, efter rundtur i omgivningen,  inte hade för avsikt att checka in för kvällen. Unge Hr Receptionisten förkunnade då med en djup utåt-suck (och en liten smula glimt i ögat):

Dummma Jumbojet……

Tailwinds!

/Robin

Bertil Viktors Pappa

Sommaren 2008 hade Barkarby flygklubb inbjudit till det som eventuellt skulle kunna tänkas bli ett sista Fly-In på detta flygfält. Klubben och dess kompisar med flygplan har blivit uppsagda och trots ett överklagande ser det väl inte så ljust ut kan man säga. Nåväl, Stef och undertecknad tog klubbens M20J-skönhet och susade upp för att spana på flygplan och lapa Stockholms-sol.

Ingen tankning på möjlig på ESSL så vi fick helt sonika, tillsammans med vår numer Strömstad-baserade passagerare, ta en pit-stop på Nyköping-Skavsta-Stockholm Södra/ESKN och fylla tankarna.

RvP-Barkarby-20080607-4913

Nix, vi stoppade inte JET-A1 i vingarna. Det var tydligen “tjänstebilen” för Mr FUEL när han kom till tankstationen för vår AVGAS.

RvP-Barkarby-20080607-4917

Pax o Co-Pilot chillar på spinnern efter en relativt lugn inflygning till Barkis. Hade räknat med mer trafik men vi var tydligen ute i tillräckligt god tid, eller nåt…

När vi hade slagit oss ner i gräset och slumrat lite, vaknat till och tittat på förbipasserande och landande plan, knackade det till på huven och ett flyg-entusiastiskt par stod och beskådade LBV med drömmande ögon.

RvP-Barkarby-20080607-4941

Det visar sig vara Hr och Fru “före detta ägare av LBV” som fått syn på sin lilla pärla bland alla plan på Barkarby denna dag. Många glada minnen. Han köpte planet fabriksnytt och gjorde tillsammans med frugan ett antal långresor, bland annat till Frankrike. Efter ett smärre oväder blev det även en retro-fit av TKS-system för att avisa vingarna med glykol-liknande vätska.

Det nuvarande flygplansprojektet i Jönköpingstrakten är numer ett hembygge. Frun har dock ännu inte vågat sig med i detta projekt då motorn tydligen inte visat sig från sin mest driftsäkra sida. Än… 😮

Två linköpingsbaserade plan spottade vi från vår gräskant:
RvP-Barkarby-20080607-4937

RvP-Barkarby-20080607-4938

SE-XKC samt SE-LCU – Båda två -så vitt jag vet – till salu!

RvP-Barkarby-20080608-5006

På hemväg bytte vi pilot och passagerare. Vi passade även på att passera metropolen Gnesta. I rest my case!

Tailwinds!

/Robin

Fullt Affärsflyg

Det är dags för rivstart på arbetsåret och visst hade hela januari fyllts med möten. Det som däremot inte fyllt min kalender var påminnelse om att förnya flygcertifikatet (alltså inte behörigheterna utan själva papperslappen). I en svag förhoppning hade jag kanske trott att det skulle skickas ut en blankett för förnyelse – men det visade sig efter samtal till den nybildade Transportstyrelsen att det låg på mina axlar att ladda blankett från hemsidan och skicka in, för att på så sätt få en ny papperslapp mot postförskott. Jag var med andra ord “grounded”.

Väldigt väldigt väldigt långtråkigt att känna sig bunden till jorden. Kanske därför som Paramotorsuget översteg köldförnuftet härom helgen. Det visade sig dock att ett av de planerade mötena skulle utföras på behörigt flygavstånd i glada flygarkollegors sällskap. Vilken tur. Bara att krypa ner i baksätet på morgonkvisten och hänga på! 

På Flight Deck noterades att man saknade betjäning. Hur mycket kabinfaktor måste man egentligen upp i innan det är krav på flygvärdinnor och kaffeservering?

De två flygvärdinnorna. Tyvärr ej utrustade med varken sprit, kaffe eller jordnötter.

Solens strålar smiter över horisonten och smeker vingen på SE-KIT som i det kalla vädret, trots standardtank och fyra invånare, steg som en kork mot Level på 5000 fot.

Vi närmar oss resans mål och har mallat in oss på ILS till bana 30 på ESSB/Bromma. De små arbetsmyrorna och latte-papporna på marken kryllar runt i sina stressiga liv. Och här ovan svävar vi. Det är som poesi!

I nattens obarmhärtiga sken gjordes checklistor och sparkades det på däck. Till slut hoppade dessutom motorn igång. En skimrande start bana 30 med en tidig sväng mot DKR, för att få oss ur vägen för ett annat startande plan, gav en beundransvärd utsikt över ett Stockholm i nattskrud.

Det är nästan så man vill utbrista i sången “Stad i Ljus“… På denna bild dock en annan “stad” på vägen hem. Vilken kan det vara?

Tailwinds!

/Robin

Vacker Uppstigning

Förra helgen tog det tag  i mig. Det outgrundliga suget efter att få dingla med benen 50-100 meter upp i luften. Ett par samtal och SMS senare var det koordinerat med Bagge som även han hade behov av att studsa med sin paramotorutrustning. Jag kände även att det nu var dags att undersöka möjligheten att kunna starta och landa på de vida fält som omger Björkebergs-gården. Jag hade dragit mig länge nog. Inget stort arbete att fråga om lov hos lantbrukargrannarna – men jag kände nog en oro över att de skulle vara lite tveksamma till denna galenskap. 

Nåväl, jag gjorde en utforskning av ägar-/arrendator-situationen och skaffade telefonnummer. Några trevliga samtal senare hade jag fått grannarnas välsignelse att anordna start-område ute på det frusna fältet. De lovade att inte skjuta ner konstiga flygfän som passerade över deras tak – och jag kände mig mycket privilegierad när jag kånkade min utrustning de blott  100 meter från “hangar”-byggnaden till base camp där jag även rotade en vindvimpel.

Efter att checklistan för utrustning vid paramotorflygning ögnats igenom och allt var på plats var det bara att fylla tanken med miljöbränsle av tvåtaktsmodell. I utrustnigen inkluderades då även ett stort antal lager med kläder. Det var ju ändå 3 minusgrader kring marken enligt METAR (ESSL 171520Z AUTO 15011KT 9999NDV OVC030/// M03/M08 Q1021=). Jag kopierade skidåknings-outfit från Idre i nyår och kände mig trygg med att möta bitande vind i kinderna i min rånarluva och underställ.

Motorn varmkörd, alla linor kontrollerade, selen spänd och jag likaså. 

En aningen vinglig start i den bitvis byiga vinden. Men vingen bär och motorn visade sig vara på högvarv. En sannerligen vacker uppstigning!

Jag svävar ut över Björkebergs-nejden. Tyvärr i ensam majestät då Bagge fick ett smärre haveri på propellern när vinden välte motorn. 

Tyvärr blev inte Bagge ensam om att behöva putsa på propellern denna helg. Trots en tjusig flygning i en halvtimme lyckades jag inte prestera en lika tjusig  landning. Kroppen tog sig hel ner – men buren fick sig en törn och propellern behöver ett nytt blad.

Mer övning kommer ge träning – men först måste en ny propeller anlända. Jaja, den kostar i alla fall inte mer än 7km/h för fort på 50-väg… 

Tailwinds!

/Robin

Pressrelease: LFK

Det är med stort nöje jag å Linköpings Flygklubbs IT-grupps vägnar ber att få presentera det senaste officiella verket signerat webkonstnären Stefan Wallström.

Rikta läsaren mot menyn Flygning/Färdplanering på hemsidan www.LFK.se eller klicka direkt på http://www.lfk.se/flygning/planering/v2/

Läs på “Hjälp”-knappen för goda instruktioner i hur detta förbättrade hjälpverktyg för färdplanering hanteras.

Notera speciellt:

  • Klick och dra i karta
  • Bränsleplanering
  • Utskriftsfunktion
  • Dela-upp-ben 
  • …och en massa annat godis! 

För ett säkrare privatflyg 2009…

Tailwinds!

/Robin